När vi bestämmer oss för att skapa en ny vana – träning, hälsosam mat, meditation, skrivande – kan vi bli entusiastiska och optimistiska, och ha en tydlig bild av hur allt ska gå perfekt.
Det är en så hoppfull tid! Tyvärr har verkligheten andra planer.
Vår perfekta idé om hur den nya vanan ska gå blir nästan aldrig som vi tänkt oss. Vi kanske gör det riktigt bra i några dagar eller till och med ett par veckor, men förr eller senare missar vi en dag eller två på grund av trötthet, stress, sjukdom, besök, glömska med mera. Och då spårar det ur, eftersom vår perfekta bild av hur det skulle gå inte stämde med verkligheten.
Detta är ett av de största hindren för att skapa vanor. Vår hoppfulla föreställning om hur det ska bli – och sedan vår besvikelse och frustration när det inte blir så.
Idén om att vi måste vara superkonsekventa och perfekta i våra försök att skapa en vana … det får oss att ge upp.
Så här brukar det gå till:
Vi tänker: ”Jag ska börja göra X varje dag!” Sedan blir vi ivriga och börjar föreställa oss hur bra det kommer att kännas och hur mycket bättre vi kommer att må.
Vi börjar försöka göra X varje dag.
Verkligheten stämmer inte överens med fantasin på något sätt: att göra X är inte så roligt som vi trodde, eller så missar vi ett par dagar.
Vi blir frustrerade över hur det går. Vi blir besvikna på oss själva. Vi tappar modet. Till slut slutar vi, och vår självbild tar skada.
Som du ser handlar problemet inte om att missa ett par dagar – det är förväntningen eller fantasin om hur vi trodde att det skulle gå, och den besvikelse och frustration som följer, som får oss att ge upp och känna oss dåliga.
Problemet är inte verkligheten – det är vår förväntan på att allt ska gå på ett visst sätt.
Hur kan vi hitta ett annat sätt?
Verklighetsbaserad vanaändring
Tänk om vi helt enkelt sa: ”Jag ska försöka införa en daglig ritual av att göra X i mitt liv, och vara nyfiken på hur det blir”?
Då behöver det inte finnas någon fantasi om att det ska gå perfekt eller briljant. Vi vet inte hur det kommer att bli. Men vi kan ha en avsikt att göra det, och en nyfikenhet på hur det kommer att kännas.
Sedan börjar vi. Vi missar en dag – men det är inte ett skäl till att ge upp. Det är ett tillfälle till nyfikenhet: vad hände? Hur skulle det vara att börja igen idag?
Varje dag blir en vacker plats för lärande.
Då blir inte ”lyckade” och ”misslyckade” dagar några binära resultat av framgång eller misslyckande, utan istället en rik plats för nyfikenhet och lärande.
Hur skulle det vara för dig?