Jag är inte världens bästa löpare, men på sistone har jag utmanat mig själv att hålla mig vid min gräns.
När jag sprang vid min gräns häromdagen slog det mig att detta är en användbar övning inom många områden i livet. Att lära sig att befinna sig vid sin gräns är en utmaning – men en som ger resultat på så många sätt.
Om du lär dig att stanna vid din gräns, lär du dig också att sluta fly från obehag. Du växer och lär dig på nya sätt. Och du utvecklar en tillit till dig själv som är svår att bygga upp om du alltid stannar i din bekvämlighetszon.
Låt oss utforska denna utmanande övning.
Hur jag håller mig vid min gräns när jag springer
Låt oss använda löpning som ett konkret exempel, så att du vet vad vi pratar om.
Först ska jag säga att jag inte alltid springer vid min gräns. Jag springer ungefär tre gånger i veckan, och vanligtvis är det bara ett av dessa pass som ligger vid min gräns. De andra två är lugna pass.
Men det där enda passet i veckan vid min gräns brukar se ut ungefär så här:
Uppvärmning: Jag börjar springa långsamt, värmer upp. Sedan går jag en minut. Då är jag helt redo att springa.
Komma igång: Jag börjar springa igen och ökar gradvis tempot.
Tempot: Jag springer ungefär så snabbt som jag skulle göra under ett 5 km-lopp (vilket är ett snabbt tempo för mig).
Gränsen: Efter ett tag känner jag att jag vill sakta ner – det här är min gräns, min punkt av obehag. Och det får mig att vilja sluta. Vid den punkten försöker jag stanna kvar vid gränsen och inte backa. Det är inte en maxspurtsituation, utan ett starkt och stabilt tempo.
Att stanna vid gränsen: Om jag stannar kvar där blir det vanligtvis mer obekvämt. Om jag kan hålla ut gör jag det. Om jag måste vila gör jag det, men försöker sedan komma tillbaka till gränsen igen.
Jag upprepar detta – stannar vid gränsen så länge jag kan, backar av, och går sedan tillbaka. Om jag kan hålla mig där utan vila gör jag det, men att vila och sedan återvända är ofta en del av processen.
Som du ser handlar detta inte om att aldrig backa. Det handlar om att stanna vid gränsen så länge jag klarar, och använda vilan som ett sätt att ta mig tillbaka till den.
För övrigt har detta varit ett väldigt effektivt sätt för mig att bli starkare som löpare – även om det inte är det enda målet. Det viktiga är att lära sig stanna kvar i obehaget.
Var annars kan vi träna vid vår gräns?
Löpning är ett konkret exempel, men det finns många andra:
Styrketräning: Precis som vid löpning tränar jag med vikter eller kroppsviktsövningar. Jag har inget fast antal repetitioner – jag känner efter vad jag klarar av den dagen. Om jag kan lyfta tyngre gör jag det. Om jag kan göra fler repetitioner gör jag det. Det handlar om att hitta gränsen för mitt obehag och stanna där – och det gör mig alltid starkare.
Lärande: När du studerar något är det ofta obekvämt att lära sig sådant du ännu inte riktigt förstår. Du befinner dig i det okända, och vår instinkt är att ta oss därifrån så snabbt som möjligt. Men om du kan stanna längre i det okända lär du dig mer. Stanna i lärandet, även när du känner dig förlorad.
Skapande: Om du skriver, gör musik, konst eller skapar innehåll online kommer du att möta motstånd. Det är själva temat i första säsongen av Zen Habits Podcast — att kunna vara kvar i det motståndet. Om du kan stanna där kommer du att kunna skapa. Om inte, fastnar du i bekvämligheten.
Fokus: Om du vill bli bättre på att fokusera på arbete (eller läsning) handlar övningen om att stanna kvar även när det känns obekvämt. Vi känner stress, rastlöshet, oro … och vill fly. Men tänk om vi kunde stanna lite längre?
Relationer: Den mest intensiva formen av intimitet sker när vi är i det okända tillsammans. Vi lär känna den andra personen – och oss själva – om vi vågar stanna där. De flesta av oss vill dock vara i det vi känner till, där vi har kontroll. När du känner att du vill ha rätt eller styra, försök släppa taget och kliva in i obehaget i det okända en stund.
Det finns många fler områden där du kan träna vid din gräns – meditation, kost, äventyr, tal inför publik, ekonomi osv. – men jag hoppas du ser att det är här det djupaste lärandet, växandet, intimiteten och skapandet sker.
Fördelarna jag har märkt med att träna vid gränsen
Om du tränar regelbundet vid din gräns – inte alltid, men ibland – kommer du att märka flera fördelar:
Större personlig tillväxt — du växer snabbare som människa, och inom det område du tränar (t.ex. löpning eller lärande), än någonsin tidigare.
Större tillit till dig själv — du lär dig att lita på att du kan stanna längre än du trodde, och det ger dig ökad trygghet i alla delar av livet.
Ett mer expansivt liv — ditt liv hålls mindre tillbaka av obehag, och du kan bredda dig till nya områden som tidigare kändes omöjliga.
Mindre stress — mycket av vår stress handlar om oron över att inte klara något. Men med denna tillit och trygghet, och en känsla av expansion, känner vi oss faktiskt mer levande och mindre oroade.
Viktiga saker att tänka på vid träning
Några avslutande tankar om att träna vid gränsen:
Du behöver inte alltid vara vid gränsen. Jag skulle säga att du bara bör vara där ungefär 20–25 % av din träningstid inom ett område. Oftast bör du vara i en mer bekväm zon — låt dig göra det lätta som en del av träningen. Som jag sa om löpning: bara ett av mina tre pass i veckan är vid min gräns.
Vila och återhämtning är otroligt viktiga. Om du redan kör slut på dig själv, blir gränsträning mer skadlig än hjälpsam. Ibland kan bara att dyka upp till träningen vara din gräns. Då behöver du prioritera vila. Fyll på din energi så du kan träna vid din gräns igen. Men om du alltid väljer vila framför utmaning, kan det vara ett tecken på att du bör pusha dig lite mer (utan att överdriva).
Din gräns är relativ varje gång du tränar. När jag lyfter vikter kan min gräns en dag vara lägre än sist. Det kan bero på dålig sömn, stress eller återhämtning. Använd inte objektiva mått för att avgöra var din gräns går idag – känn efter. Ibland överdriver vi eftersom vi tror att vi ”borde” pressa oss till en viss nivå. Det är inte hjälpsamt.
Var nyfiken när du är vid din gräns. Du försöker inte bara pressa dig själv – du försöker vistas i det okända. De flesta av oss är rädda för mörkret där. Men tänk om det okända också är fullt av skönhet, nyfikenhet, kärlek, skapande och glädje?
Fira varje liten seger. Att uppmuntra dig själv är otroligt viktigt. Om du försökte pressa dig men inte hade orken – ge dig själv beröm ändå. Även om det bara var 1 % förbättring – fira det. Den vanan av uppmuntran kommer att hjälpa dig mycket mer än självkritik någonsin gör.
Välj 1–2 områden att träna vid din gräns. Om du försöker skapa, förbättra din hälsa, bli bättre på jobbet, meditera och lära dig något nytt samtidigt … kommer du att dränera dig själv. Välj varje vecka (eller månad) 1–2 områden att fokusera på. Du kan byta nästa vecka, men försök inte vara vid gränsen inom 4–5 saker samtidigt.
Okej, det borde vara allt du behöver för att börja träna vid din gräns. Vad skulle du vilja utforska vid din?