Sätt eld på ditt liv. Sök dem som fläktar dina lågor.
~Rumi
Mål, som vilket verktyg som helst, kan användas för att slå oss själva i huvudet med skuld och skam – eller användas med avsikt, som ett sätt att medvetet fördjupa vår praktik i livet.
Jag har ibland talat emot idén att ha mål, för att förespråka ett liv utan mål … men sanningen är att mål kan vara användbara om vi använder dem med medvetenhet.
Mål är inte svaret på allt, men de är inte heller något ont. De är helt enkelt verktyg.
Tänk dig att du vill segla till en viss hamn (ditt karriärmål). Det finns två sätt det kan gå – beroende på hur du arbetar med ditt mål.
Det vanliga sättet att arbeta med mål
Det första sättet att segla mot en hamn är det traditionella: att sätta mål.
Du riktar blicken mot hamnen (målet) och planerar rutten dit.
Men saker går inte som planerat (du arbetade kanske inte tillräckligt hårt, blev distraherad, eller något annat kom i vägen) och nu känner du dig nedslagen.
Du kan antingen ge upp helt, eftersom målet får dig att känna dig dålig – eller hålla fast vid det ännu hårdare och bestämma dig för att ”bli bättre”.
En storm kommer, båten börjar ta in vatten, du blir sjuk på vägen. Du börjar använda ditt bristande framsteg som en ursäkt för att slå på dig själv, känna skam, se dig som en misslyckad människa och bli frustrerad på världen.
Kanske ger du upp, eller så håller du fast ännu hårdare vid din destination och försöker igen.
Men kanske lär du dig mer om ditt mål under resan, och inser att det egentligen inte är det du vill. Du upptäcker nya hamnar som känns mer rätt – men ignorerar dem, eftersom du redan har bestämt dig.
Ingen flexibilitet! Du måste hålla fast vid det mål du valde från början. Det är det viktigaste.
Kanske (om du är uthållig och har tur) når du din hamn. Du känner en kort glädje över prestationen, men upptäcker att platsen inte alls är som du föreställde dig. Den löser inte dina problem, och lyckan blir kortvarig.
Nästan direkt börjar du tänka på nästa mål, utan att ens hinna uppskatta att du nådde det första.
Som du ser finns det flera problem här:
Att använda målet för att skapa skuld, skam och besvikelse.
Att envist hålla fast vid målet, även när du upptäcker bättre möjligheter längs vägen.
Att tro att något magiskt händer när du når målet, som förändrar ditt liv (vilket sällan är sant).
Att alltid blicka framåt, i stället för att vara närvarande här och nu – även när du redan är på väg mot målet.
Så vad är ett mer hjälpsamt sätt? Ett medvetet, avsiktligt sätt att arbeta med mål.
Ett medvetet sätt att arbeta med mål
Tänk dig att du fortfarande vill segla mot en hamn – men gör det med större närvaro och medvetenhet:
Se målet som en intention, ett sätt att rikta din väg just nu – inte en fast punkt du måste nå.
Se inte hamnen som ett resultat du måste klamra dig fast vid, utan som en riktning att styras av i detta ögonblick.
När du märker att du fastnar i fantasier om målet, öva på att släppa taget och återvänd till nuet. Fråga dig: Vilken handling kan jag ta just nu som ligger i linje med min intention?
Checka in regelbundet: Vad är den mest kärleksfulla handling jag kan göra just nu? Vad i detta ögonblick stämmer bäst med min intention? Vad kan jag uppskatta just nu?
Var flexibel. Om du inte är hårt knuten till målet, kan du ändra riktning när du lär dig mer, förstår resan bättre, eller hittar något som känns djupare meningsfullt.
När du väl når din destination, stanna upp och var närvarande. Uppskatta resan, uppskatta var du är, utan att genast springa vidare mot nästa sak.
Detta är ett mer flexibelt och närvarande sätt att arbeta med mål – mer medvetet. Målet blir inte det viktigaste, men det kan ändå vara användbart. Det viktigaste blir nuet, din intention och dina handlingar i stunden.
Jag uppmuntrar dig att prova detta flexibla, medvetna sätt – oavsett om du tänker på vad du vill göra nästa månad, nästa år eller i ditt arbetsliv. Hur kan du översätta den intentionen till detta ögonblick – just nu?