Smarta Vanor

Min erfarenhet är att ju mer rigida vi är, desto mindre lyckliga är vi. Och ju mer flexibla vi är, desto lyckligare kan vi bli.

Det är förstås ingen garanti – att vara flexibel ger dig inte automatiskt evig lycka. Men det skapar betydligt fler möjligheter för frid, förnöjsamhet och lycka.

Låt oss utforska varför det är så, och sedan prata om hur man blir mer flexibel.

Men först … vad menar jag med rigiditet? Här är några vanliga exempel:

• Intolerans mot människor.

• Behov av att ha rätt.

• Behov av att få som man vill.

• Behov av att saker görs på ditt sätt.

• Behov av att vara säker eller ha kontroll.

• Att inte tillåta människor att ha olika åsikter om saker, eller om dig.

• Att inte vara öppen för olika perspektiv eller att uppdatera dina övertygelser baserat på ny information.

• Olycka vid ändrade planer.

• Att vara fixerad vid hur du ser dig själv (”Det är bara sån jag är” eller ”Jag är aldrig _”).

Det finns naturligtvis tusen sätt till att vara rigid och inflexibel. Om du förstår de ovanstående … kan du försöka se var du kan hitta rigiditet i ditt eget tankesätt. Testa det under en vecka!

Varför rigiditet leder till stress, frustration, ångest och olycka

Låt oss titta på några sätt som ett rigidt tankesätt kan orsaka problem:

• Att känna stress eller frustration när saker oundvikligen förändras. Livet är inte statiskt, det förändras ständigt. Världen är oförutsägbar, vi möter överraskningar och saker lever inte upp till våra förväntningar. När vi är rigida blir avvikelser från det vi förväntat oss till hot, vilket är stressande och frustrerande.

• Att skada våra relationer. Om vi insisterar på att ha rätt, om vi blir upprörda på den andra personen när de inte möter våra förväntningar, när vi är dömande … så skadar detta relationer och tillåter inte den andra personen att vara den de är.

• Att ständigt sträva efter kontroll som vi inte kan uppnå. Vi fastnar i obeslutsamhet genom att försöka komma på det ”rätta” svaret, vi fastnar i perfektionism genom att oroa oss för att inte göra rätt, vi försöker få andra att agera som vi vill att de ska agera. Men detta behov av kontroll leder till frustration överallt … och även om vi kunde ”kontrollera” allt vi försöker kontrollera, kommer vi att märka att livet fortfarande är osäkert, oförutsägbart och utom kontroll.

• Att aldrig kunna möta rigida standarder. Vårt rigida tankesätt innebär att vi försöker nå vissa standarder, men det betyder att vi ständigt kommer att misslyckas (och känna oss missnöjda med oss själva på grund av det) eftersom vi aldrig fullt ut kan ta hänsyn till oförutsägbarhet när vi sätter dessa mål. Detta gäller förstås även när andra människor inte lever upp till våra rigida standarder.

• Att sitta fast istället för att växa. Vi fastnar i våra välkända mönster även när de inte fungerar, eftersom rigiditet innebär en oförmåga att vara öppen för nytt lärande eller att utvecklas till något nytt. Vi blir mer och mer låsta i våra vanor och i hur vi ”vet” att vi själva är.

Rigiditet leder också till sämre problemlösning, eftersom vi inte kan se alternativa lösningar när vi sitter fast i ett fixerat tankesätt.

Sammantaget ser vi att rigiditet innebär att vi inte kan möta livets oförutsägbarhet med öppenhet, utan istället fastnar i frustration och olycka.

Hur man blir mer flexibel

Det börjar med en enkel avsikt att vara mer flexibel. Frasen ”Var flexibel, var lycklig” är tänkt att påminna oss om den avsikten.

Därefter behöver vi märka när vi är stressade och frustrerade på grund av rigiditet. Om du är frustrerad på dig själv, eller en annan person, eller på ändrade planer … lägg märke till att du känner dig frustrerad. Och istället för att skylla det på andra människor, eller skylla på dig själv … börja lägga märke till den rigiditet som orsakar denna frustration. Notera hur det känns i din kropp – det är en stelhet i både kropp och sinne.

När du väl har märkt det kan du prova detta:

1. Ta några djupa andetag. Lugna din frustration. Slappna av i kroppen för varje djupt andetag, så att du släpper på spänningarna i kroppen.

2. Fråga dig själv: ”Hur kan jag vara mer flexibel i det här ögonblicket?” Det kan handla om att påminna dig själv om att livet är oförutsägbart och okontrollerbart, och att komma ihåg att detta är en del av livets skönhet. Det kan vara att försöka acceptera saker precis som de är, just nu, utan att behöva dem annorlunda. När jag gör detta kan jag se det vackra i personen eller situationen jag möter.

3. Fråga sedan: ”Hur kan jag hantera detta ögonblick flexibelt utan att behöva kontrollera allt?” För mig handlar det om att ta nästa lilla steg, utan att behöva ha allt perfekt.

Som ett exempel … låt oss säga att jag är frustrerad över att någon klagar mycket. Jag kanske märker att jag är frustrerad över deras klagande attityd. Jag märker att min kropp har spänt sig.

Då kanske jag andas, lugnar min frustration och slappnar av i mina spända muskler.

Sedan kanske jag ser den andra personen och uppskattar dem precis som de är, med klagomål och allt. Jag kanske uppskattar hur mycket de bryr sig. Jag kanske ser att de är stressade och känner medkänsla för dem.

Och slutligen kanske jag tar nästa lilla steg … kanske ber jag personen om en paus och tar lite egentid, eller så lyssnar jag på dem med medkänsla. Men jag behöver inte kontrollera dem.

Det finns inget perfekt sätt att agera i varje situation, men om du tar de första stegen ovan kommer du att vara på en mer öppen och flexibel plats för att vidta lämpliga åtgärder.

Hur kan du vara mer flexibel idag?

Under större delen av dagen har många av oss inget vi absolut måste göra, om det inte är ett möte eller någon annan bokad tid. Vi har tusen valmöjligheter, och därför hoppar vi antingen runt mellan utspridda saker … eller fastnar i obeslutsamhet och går vilse i distraktioner.

Hur kan vi bli mer avsiktliga?

Ett sätt jag tycker om att använda är det jag kallar “avsiktlig tid”. Det är tid som har en enda intention — som “träningsstund” eller “meditation” eller “skrivtimme”.

Du skulle till exempel kunna meditera när du börjar dagen, sedan skriva en stund. Senare på dagen kanske du tränar, och sedan gör du en kvällsreflektion.

Du behöver inte fylla varje minut med “avsiktlig tid”. Ha bara några perioder av avsiktlig tid under dagen — den mängd som hjälper dig att vara så avsiktlig som du vill vara.

Några exempel på avsiktlig tid:

• Ett fokuserat pass på 30 minuter för att arbeta med en specifik uppgift

• En session varje fredag för att ordna finanser och skatter

• En rensningssession varje helg

• 20-minuterspass för att gå igenom mejl, tre gånger om dagen

• Små städpass i slutet av varje dag

• En kvällsreflektion och genomgång

Vilka slags avsiktliga sessioner skulle hjälpa dig?

Nuförtiden susar åren förbi som ett snabbtåg. Pyuh! Vart tog året vägen?

Varje december utmanar jag mig själv (och er alla) i en process som jag kallar “Sacred Bow” (rimmar på “wow”). Den är tänkt att hjälpa oss få grepp om tidens flyktighet och fördjupa vår förståelse av året som gått.

Jag ser detta som en varsam praktik — att ta en stund i slutet av året för att reflektera, gå igenom, lära och känna oss hela kring hur allt blev.

Det är också en praktik för att sätta intentioner för det kommande året, och skapa strukturen vi behöver för att hålla oss till dessa intentioner.

Det är en av de mest kraftfulla sakerna jag gör varje år.

Låt mig dela lite om denna varsamma praktik.

Den varsamma praktiken att reflektera över ditt år

De flesta tycker inte om att se tillbaka på saker (ett misslyckat projekt, slutet på en relation, slutet på ett jobb) eftersom det finns svåra känslor inblandade i det.

Vi kanske har gamla vanor av att vara hårda mot oss själva, av att skamma oss. Det är inte roligt!

Tänk om tillbakablick på något viktigt kan vara en stund av mild reflektion och självmedkänsla istället för hård dömande?

Det behöver inte handla om vad du “borde” ha åstadkommit, utan om att ta en vänlig, ärlig titt på din resa det gångna året.

Jag rekommenderar att du tar en liten stilla stund för reflektion — december är perfekt för detta, just för att den är mörkare än de flesta månader och inbjuder till att sakta ner.

Stäng av enheter, gör lite te, tänd några ljus och sitt helt enkelt med året som håller på att ta slut.

Lägg märke till vad som gav dig glädje och liv, vad som tände ditt hjärta, vad du lärde dig och älskade. Lägg märke till vad du kämpade med, var du stängde av, var du hade svårt att vara närvarande med engagemang eller kärlek.

Bekräfta allt detta utan hårdhet, låt dig själv känna de känslor som kommer upp en stund innan du släpper taget om det som behöver släppas.

Fira varje seger, hur liten den än är, och erkänn dig själv för ansträngningen du lyckades lägga in.

Att sätta intentioner och struktur för det kommande året

När du har reflekterat över året, firat dina segrar och fått klarhet i gamla känslor … då är det dags att få klarhet i dina intentioner för året som kommer.

Jag upplever detta som en kraftfull praktik — att föreställa mig vad som är möjligt. Att reflektera över mina djupare värderingar och vad som tänder mig. Att sätta en riktning och sedan engagera mig djupt i den.

Vad skulle vara fantastiskt för det kommande året? Gör en lista och låt ditt hjärta tala. Låt inte rädslorna säga att det inte går.

Skapa sedan struktur — vilka åtaganden, kalenderblock, ansvarstagande eller andra former av struktur kan hjälpa dig hålla fast vid dessa intentioner?

När min arbetsdag börjar kännas rörig brukar jag pausa och förenkla.

Jag stänger eller bokmärker alla flikar i webbläsaren — om en flik motsvarar en uppgift lägger jag till den i min att-göra-lista och bokmärker fliken i en åtgärdsmapp bland mina bokmärken.

Jag stänger alla öppna program på datorn.

Jag sätter mobilen på flygplansläge och lägger undan den.

Jag stänger öppna fönster på datorn och rensar skrivbordet från filer.

Jag rensar mitt fysiska skrivbord och arbetsutrymme.

Jag tar ett andetag och njuter av enkelheten jag skapat.

Sedan väljer jag en sak från listan för dagen. Och arbetar med den så enkelt som möjligt.

Det är något väldigt vackert i det.

Låt oss vara ärliga. Vi har alla en backlog av saker vi undvikit — vi skjuter upp dem, högen växer, och den emotionella tyngden blir bara större ju längre det pågår.

Så hur tar vi oss igenom en sådan uppskjutnings-backlog?

I den här guiden går vi igenom processen tillsammans.

Komma igång

De två saker som hjälper bäst i starten är klarhet och enkelhet.

1. Klarhet: Om du är tydlig med vad som behöver göras är du mycket mer benägen att kunna ta action. Så starta en enkel lista — jag uppmuntrar dig att kalla den Mod-listan. Det här är sakerna du har undvikit. Plocka från din att-göra-lista, projekt, mejl eller teamverktyg (som Microsoft Teams, Asana, Jira, Basecamp, etc.). Jag föreslår att du lägger de enklare sakerna överst, inte de svåraste.

2. Enkelhet: Jobba i 15-minutersblock i början. Välj något från toppen av listan (vadsomhelst) och sätt en timer på 15 minuter och börja bara. Du kanske märker att du gör klart något på 2 minuter — välj då något annat och fortsätt tills timern går ut. Ta en paus, gör en segerdans. Upprepa om du har tid.

Håll det så enkelt som möjligt — allt du behöver göra är att komma igång. Börja med det minsta första steget — ibland är det så enkelt som att öppna ett dokument och läsa några rader.

Andas.

Ta nästa pyttesteg.

Så processar du backlogen

Gör det till en lek. Spelet går ut på att ta dig igenom din backlog så mycket som möjligt på en vecka, och att ha så roligt som möjligt samtidigt!

Varje dag gör du de där 15-minuters fokusblocken som beskrivet ovan. Minst ett, men gärna 2–5 om du har tid.

Efter några dagar kan du låta dem bli 20-minutersblock, och öka dem med några dagar i taget tills du når 30 minuter.

Försök ha roligt med det — gör det till en utmaning eller hinderbana eller ett äventyr!

Ta ett uppdrag från din Mod-lista och gör det så enkelt som möjligt.

Kryssa av det och fira!

Ta nästa.

Efter en vecka: fira — belöna dig själv på något sätt. Var stolt över all progress du gjort. Du behöver inte bli klar med hela listan på en vecka, men gör bra framsteg och känn stolthet över det.

Nästa vecka spelar du vidare. För mig kan jag ofta få ner backlogen på ungefär två veckor. Den blir aldrig helt noll, men den kan bli riktigt låg!

Så håller du den låg

När du fått ner den till bara några få saker gäller det att inte låta den växa igen.

Så här kan du göra:

1. Varje vecka gör du en lista med saker du vill få gjort den veckan. Jag brukar lägga de viktigaste och/eller mest akuta uppgifterna överst. Jobba med listan hela veckan. Det är okej att inte göra hela listan, men gör ditt bästa med det viktiga.

2. På fredagen tittar jag på sakerna som inte blev gjorda. Har någon av dem funnits med på min veckolista i 2–3 veckor i rad? Då hamnar de på min nya Mod-lista. Jag försöker prioritera dem på fredagen.

3. Jag skapar fokussessioner (med andra) specifikt för att ta tag i dessa saker på min Mod-lista.

På det här enkla sättet blir backlogen aldrig superlång. Om den börjar bli för stor igen spelar jag spelet från avsnittet ovan i en vecka eller två. Det är fullt görbart!